KULTUR | När konstnären Lars Vilks ser sina kontroversiella rondellhundar ställas ut är det i ett obehagligt rum. Galleri Rönnquist & Rönnquist är ett ovanligt galleri, åtminstone sett ur ett svenskt perspektiv. Lars Vilks politiska satir är mindre unik, likväl intressant. Vad som gör galleri Rönnquist & Rönnquist ovanligt är galleristen själv, med Lars Vilks som sköld låter Henrik Rönnquist antimuslimska krafter ta över rummet.

Vid lunchtid besöks galleriet i sällskap av två goda vänner. Vi beskådar verken, tycker och tänker. Galleristen Henrik Rönnquist hälsar välkomna, likaså gör vad som förmodas vara hans energiska hund. På en stol invid det mer medialt uppmärksammade verket ligger en handfull exemplar av Dispatch International, en antimuslimsk tidskrift med förankring i den globala counterjihad- rörelsen vilken ser Lars Vilks som hjälteikon. Tidskriftens skribenter tillåts gång efter annan göra grova utfall mot invandrare i allmänhet och muslimer i synnerhet. Invandrares låga IQ, muslimers avvikande beteende, islams hot mot demokratin och mångkulturens ondska är återkommande ämnen.

Bakom oss för galleristen Henrik Rönnquist ett samtal. En besökare pekar på en av tavlorna och frågar vem verket, som föreställer Bejzat Becirov, ledare för Islamic Center i Malmö, föreställer. ”Det är ordföranden för den muslimska församlingen, han bjöd in Lars Vilks till moskén. Tidningarna skrev om det, eller rättare sagt media, men det media inte skrev var att det var villkorat, att Lars Vilks var inbjuden om han bad om ursäkt. Vi tänkte skänka tavlan till moskén efter utställningens slut”, säger Henrik Rönnquist. Besökarna fnissar, tanken på att ge en tavla av en rondellhund till moskén kittlar.
Efter ett tio minuters besök tar min vän, som aldrig tidigare kommit i kontakt med tidningen Dispatch International upp ett exemplar. Han läser och förfasas. På väg ut möter vi Henrik Rönnquist som tackar och hälsar välkommen åter. Min vän säger tack och ställer en relevant fråga. ”Varför har ni de där tidningarna liggandes, är de en del av utställningen?” Henrik Rönnquist svarar, ”Det är slarvigt, de ska bort”. Detta är en lögn. Vid stängning flera timmar senare ligger tidningarna kvar på samma stol, nedanför samma tavla. Likaså dagen därpå. Det är en medveten handling, inget slarv.

Det korta besöket är över, vad som skulle ha blivit beskådandet av politisk satir kom att bli en visning av ett mycket ovanligt galleri. Galleri Rönnquist & Rönnquist har av Henrik Rönnquist kommit att bli en fristad för antimuslimska krafter.

Publicerad i Skånes Fria 2013

 

Comments are closed.