Påkostade fotbollsarenor byggs över hela landet och spelares löner och övergångssummor skjuter i höjden. Men i Stångby går Torns IF mot strömmen, en väg som leder till den absoluta toppen.
Den nylagda gräsmattan håller på att rota sig på Stångby IP. I omklädningsrummet förbereder sig Torns IF:s a-lagsspelare för en av höstsäsongens första träningar. På den enkla träläktaren vars utformning minner om svenskt föreningslivs forna dagar, sitter huvudtränarna Magnus Nilsson och Richard Ringhov.
– Det är egentligen helt otroligt att en klubb som Torns IF kan ta sig dit där vi är idag. I den moderna fotbollen med alla pengar och stora arenor, säger Richard Ringhov.
David mot Goliat. En uttjatad liknelse som sällan passar så bra in som i historien om den lilla klubben Torns IF vars resultat förvånat, om inte chockat, svensk fotboll. De senaste åren har klubben formligen stormat fram genom seriesystemet. Division fyra blev till division tre, två och nu senast division ett södra där klubben ligger i den absoluta serietoppen och knackar på Superettans dörr. Unikt för en klubb vars anställda personal utanför fotbollsplanen utgörs av en deltidsanställd administratör och där publikkapaciteten är omkring 3 500 personer. Samtidigt arbetar många ideellt för klubben, inte minst under hemmamatcherna. Ett engagemang som växer och även märks av på sociala medier där klubbens ton och uppdateringar hyllats långt utanför bygden.
– Vi har flera motståndare och långväga besökare som kommer hit och uttrycker glädje över vår träläktare och känslan kring klubben. De frågar sig vad det är vi sysslar med här nere. För oss är det en stolthet, vi delar klubbens värderingar som betyder mycket för oss, säger Richard Ringhov.
Just värderingar och mentalitet är något som de båda tränarna betonar gång på gång.
– När vi rekryterar nya spelare så tittar vi lika mycket på spelarens mentalitet som dess fotbollskunskaper. Vi är en grupp där klubben är större än både spelare och tränare. Vi är tjurskalliga och viker aldrig ner oss, vi arbetar för varandra och är jobbiga för motståndaren att möta, säger Magnus Nilsson.
Att fördela ansvaret som huvudtränare mellan två personer är inte särskilt vanligt på elitnivå. Men för Torns IF har det varit ett vinnande koncept.
– Jag är den som är mer aktiv vid sidlinjen medan Magnus är mer analytisk under matcherna. Samtidigt har Magnus mer ansvar för vårt försvarsspel och jag fokuserar mer på vårt anfall, säger Richard Ringhov.
För motståndare som är vana vid att spela i större orter och på mer påkostade arenor, kan ett visst mått av underskattning infinna sig när de kommer till Stångby IP. För även om den nylagda gräsplanen håller hög nivå, är en närliggande åker inom synhåll. En underskattning som få upplever två gånger på Stångby IP där Torns IF sällan tappat poäng.
– Samtidigt går det båda vägar, vi skulle lika gärna kunna få mindervärdeskomplex när vi åker på bortamatch. Det handlar snarare om att vi är jobbiga att möta och aldrig ger upp. Det har visat sig i flera matcher som vi vunnit efter att ha legat under, säger Magnus Nilsson.
Comments are closed.