HELSINGBORG. Sju av tio poliser i landet upplever att de allt oftare utsätts för hot och våld de senaste två åren. Samtidigt minskar antalet anmälningar om våld riktat mot poliser i tjänst.
Just innan Lokaltidningen ska träffa Jonas Berg, gruppchef vid polisen i Helsingborg, tvingas han ställa in i sista stund. Ett brådskande personalärende har dykt upp. Dagen därpå visar det sig att ärendet kretsat kring det ämne som vår intervju ska komma att handla om.
– Vi hade en incident där en kollega blivit utsatt för otillåten påverkan, alltså att någon genom hot vill få polisen att inte utföra sitt arbete. Det som inträffade var en händelse kopplat till de lokala kriminella gängen i Helsingborg som är verksamma i riskområdena, säger Jonas Berg.
Det är för att få en lokal förståelse av problematiken, som Lokaltidningen bokat ett möte med Jonas Berg vid polisen i Helsingborg. Under de senaste fem åren har antalet anmälningar om våld mot poliser, legat på en tämligen oförändrad nivå. Om något syns en liten minskning i antalet anmälningar. Samma sak gäller i Skåne, där mellan 92-131 anmälningar gjorts per år. Det rör sig om allt från våld från fotbollshuliganer till personer som gör våldsamt motstånd i samband med ett polisingripande. Men samtidigt som statistiken talar om en minskning, uppges allt fler poliser uppleva en ökning de senaste åren, detta enligt en rapport från Polisförbundet.
Hot mot demokratin
Varför polisers upplevelse av en hårdare arbetsmiljö motsägs av statistiken, är svårt att svara på. Det menar Jonas Berg som slår fast att det är viktigt att skilja på olika typer av hot och våld.
Det handlar dels om det ”normalt” motstånd som poliser kan möta när de ingriper mot en person som är psykiskt sjuk eller kraftigt drogpåverkad. Den andra handlar om allvarligare hot och våld som i grunden är systemhotande, även kallad otillåten påverkan.
– Det är vår upplevelse i Helsingborg att den här typen av otillåten påverkan har ökat. Detta har även uppmärksammats nationellt, dels av Brottsförebyggande rådet (BRÅ), då den hotar rättsstaten och demokratin, säger Jonas Berg.
Bakom denna typ av hot och våld står ofta organiserad brottslighet i olika former. Inte sällan uppstår hotfulla situationer i direkt anslutning till någon av polisens insatser.
– Arbetar vi hårdare, då vet vi också att det stör dem mer och då försöker de ofta försvara sin illegala verksamhet. Den organiserade brottslighetens enda mål är att tjäna pengar på cannabisförsäljning och annan brottslighet. Det är ofta i samband med att vi är inne och stör deras verksamhet, som vi utsätts, säger Jonas Berg.
Svårt att få ersättning
Att det skiljer sig mellan anmälningsstatistiken och polisernas upplevelser, kan bero på ett mörkertal. Det framgår av Polisförbundets rapport. Jonas Berg å sin sida tror inte att mörkertalet bland polisen i Helsingborg är stort. Samtidigt medger han att en del medarbetare kan tänkas dra sig för att anmäla då det ger som resultat att en påfrestande process inleds med förhör och eventuell huvudförhandling i tingsrätten.
– Personligen anser jag att ett stort ansvar ligger vid domstolspraxis och lagstiftning. Vi ser ofta att man i domstolar allt för ofta anser att polisen får tåla hot och våld. Men när det kommer till systematiska hot från den organiserade brottsligheten, så anser jag att det ska bedömas strängare, säger Jonas Berg.
Frågan om domstolspraxis berör även polisernas välmående, det menar Jonas Berg som betonar hur svårt det är för en drabbad polis att få ersättning och skadestånd. För att få ersättning idag måste hoten riktas mot polisens anhöriga eller formuleras som att hoten ska verkställas under polisernas lediga tid.
– Den som hotas i tjänsten känner av hotet även efter arbetstid, det är ju knappast så att de krimminellas hot om våld är bundet av kontorstider, säger Jonas Berg.
För att öka chanserna för fällande dom av personer som utsätter poliser för våld och hot, har polisen i Helsingborg börjat bära kroppskameror. Avsikten är att videoinspelningarna ska stärka besvisläget vid eventuell rättegång. Även polisens mobiltelefoner har på senare tid kommit att bli ett effektivt verktyg i arbetet med att dokumentera skador och gärningsmän.
Comments are closed.