Anna, den lilla undernärda horungen, står utanför butiken med sin röda slitna väska runt axeln. Det är någon speciellt med henne idag. Hennes kinder tycks ha fått lite färg och påsarna under ögonen är inte lika stora som de brukar vara. Det är nästan som om hon såg ut som vilken annan femtonårig flicka som helst, vilken annan femtonårig flicka med en stark vilja att bli älskad, som helst.

Med hörlurar i öronen står hon lutad mot en av skyltarna utanför butiken och gungar i takt till musiken. Blandfärs, tolvhundragram för femtiosex och femtio står det på skylten med rosa text med en ring runt priset.

Kim som är på väg över vägen mot butiken skrattar till när han ser henne. Skylten med reapriset på färs blir för mycket för honom att hanetera, han måste kommentera det. Det är för enkelt och för klockrent, inget kan stoppa honom nu och inte ens han själv vet om vad han egentligen kommer att säga. Lilla Anna, trånar efter kärlek, en kärlek som hon aldrig fått. Det sista hon behöver höra är att reapriset på blandfärs kan tyckas lite för högt med tanke på att rötmånaden i det här fallet tycks vara tolv månader om året. Men det är precis vad hon får höra medan Kim går förbi henne och in i butiken med ett falsk leende. Annas värld rasar som så många gånger förr.