(http://tidningenkulturen.se/debatt-mainmenu-91/politik-mainmenu-92/6586-sverigedemokraterna-stoedjer-israels-politik-i-gaza)

Det uttalade stödet för Israels aggressionspolitik på Västbanken och i Gaza är en Sverigedemokratisk fullträff. Partiet som i allt väsentligt saknar ett utrikespolitiskt manifest har i Mellanösternkonflikten funnit en ståndpunkt att stoltsera med.

Under arbetet med dokumentärfilmen ”Stoppa matchen?” träffade jag SD:s pressekreterare Mattis Karlsson för en intervju. En märkbart nöjd, om än något nervös, Mattias mötte mig i Malmöstatshus lobby för att visa mig till sitt kontor på en av de övre våningarna.

Sverigedemokraterna kom vintern 2009 att sticka ut i den inrikespolitiska debatten (läs Skånska/Malmöitiska) i frågan rörande en eventuell bojkott riktad mot Davis Cup- matcherna mellan Sverige och Israel samma år.

Många förvånades över partiets tydliga ställning mot en bojkott och för ett idrottsligt utbyte med staten Israel. Givetvis var det till vis del fördomsfulla och förutfattade tankegångar som för många gjorde det svårt att förknippa partiet med Israels befolkning.

Det krävs dock inte särskilt djupgående funderingar för att komma fram till varför det i allt väsentligt är naturligt för partiet att stödja Israels politik. De många möjligheterna för partiet att genom Mellanösternkonflikten knipa billiga poäng är allt för svår att undgå att låtas nyttja. En nationalistisk och antiislamistisk strike kan i denna fråga med enkelhet slås.

På sitt kontor svarade Mattias eftertänksamt på de frågor som jag ställde. Med ett snett leende avslöjade han sig de gånger då han var särskilt nöjd med sina svar. För att betona allvaret i det som sades lutade han sig stundtals mot mig över sitt skrivbord.

Tämligen omgående märktes det att han som representant för Sverigedemokraterna var särskilt stolt över sitt partis ståndpunkter i frågan. Sällan kunde han med sådan säkerhet knyta samman säcken för att samtidigt slå åt både höger och vänster och lite rakt fram.

Vårt samtal inleddes med att Mattias kortfattat förklarade för mig att Sverigedemokraternas ser på Israels senaste aggressioner mot Gaza som ett naturligt och befogat svar efter flera år av palestinska
raketbeskjutningar mot Israeliskt territorium. Israel måste, precis som alla andra länder, ha rätt att skydda sitt land och sina medborgare. Därför menade Sverigedemokraterna att Israel inte lider av något moraliskt underskott i den senaste konflikten trotts fler än 1300 palestiniers död.

Poäng 1. Genom att försvara Israels politik slår Mattias fast Sverigedemokraternas glorifiering av nationalstaten. Partiet vurmar för varje stats suveränitet samtidigt som försvaret av den svenska staten anses vara i kraftigt behov av att byggas ut. Samtidigt visar han på vilket sätt han anser att en människas liv kan och bör värderas högre än andras då 1300 palestiniers liv inte orsakar några moraliska betänkligheter i sammanhanget.

Vidare förklarade Mattias att flera av hans judiska partikamrater under vintern ställt sig bakom pro- Israeliska manifestationer på stadens gator och torg. Dessa vänner hade i egenskap av privatpersoner tagit ställning för Israels rätt till självförsvar vilket Mattias på alla sätt anser vara hedervärt och stort.

Poäng 2. Genom att låta judiska Sverigedemokrater tydligt stödja Israels rätt till självförsvar ställer de sig också på den judiska minoritetens sida, detta genom att medvetet sammanblanda staten Israel med judendomen liksom Israeler med personer (svenska eller ej) med judisk tro. På så vis tas ytterligare steg bort från partiets dunkla historia. De nynazistiska element som florerat i partiets motsätts genom detta ställningstagande nu än mer. Kopplingen mellan Sverigedemokraterna och den svenska judiska minoriteten är förmodligen för de allra flesta svenska judar högst beklaglig och bekymmersamt. Inte nog med att partiet, liksom så många andra, inte kan särskilja på staten Israel och judendomen. Det faktum att Sverigedemokraternas samtida politik skulle gjort det historiskt svårt för många judars förfäder att överhuvudtaget komma till Sverige undan förföljelse gör det extra problematiskt. Att ett flyktingfientligt parti säger sig vara ”judarnas vän” ter sig rimligen märkligt för de allra flesta oavsett ursprung.

Med en besvikelse i blicken förklarade Mattias hur en mobb av muslimska ungdomar tillsammans med vänsterextremister skjutit raketer och kastat sten mot den pro- Israeliska manifestationen på Stortorget i Malmö. Judiska partikamrater sades ha vittnat för honom genom mobilfilmer om en hotfull stämning. Vid en av dessa manifestationer för Israels rätt till självförsvar tvingade polisen deltagarna att avbryta sin manifestation. Denna bittra erfarenhet var något som Mattias Karlsson sade sig dela med de pro- Israeliska kamraterna då han själv fått fly undan egna torgmöten och flygbladsutdelningar.

Poäng 3. Partiet har på senare tid sagt sig värna den svenska yttrande och mötesfriheten. Genom att arrangera manifestationer i Malmö under parollen ”mot svenskfientlighet” har partiet mött högljutt och ibland också fysiskt motstånd. På så vis har partiet framstått som martyrer och offer för kränkningar av de grundlagsskyddade demokratiska rättigheterna.

Mattias forsätter att tala om de muslimer och araber som enligt honom så våldsamt motsätter sig pro- Israeliska manifestationer. Han talar om ett antisemitiskt hot mot den judiska minoriteten i staden som visar sig gång på gång. Dessa muslimska krafter förklaras också ha varit en del av det motstånd som han och hans eget parti mött ute i samhället i form av hot och våld.

Poäng 4. Sverigedemokraterna kort sagt ogillar muslimer och araber men säger sig tycka bättre om judar. Detta därför att judar, tillskillnad från muslimer, delar vad Sverigedemokraterna benämner som en ”judeo-kristen värdegrund” (judar och kristna är helt enkelt mer lika, det krävs mindre för dessa grupper för att anpassa sig då de enligt Sverigedemokraterna delar normer och etik, tillskillnad från muslimerna som helt saknar denna grundläggande etik och moral). På så vis mosätter sig partiet ytterligare Islam som enligt dess ordförande Jimmie Åkesson är det främsta hotet mot den svenska nationen.

Osedvanligt enkelt hamnade Mattias Karlsson i ett resonemang som handlade om muslimska ungdomar och våldsamma vänsterextremisters oheliga allians. Genom att påvisa hur dessa grupper gång på gång tenderat att samarbeta vid våldsdåd och oroligheter, senast under de såkallade Rosengårdskravallerna, sade Mattias sig se en oroväckande utveckling och förändring. Utan några som helst tveksamheter sade han sig förutspå att muslimer och vänsterextremister sida vid sida skulle komma att göra sitt yttersta för att försöka stoppa Davis Cup- matcherna. Det var, som Mattias såg det, hatet mot den Israeliska staten och det judiska folket som förband dessa grupper. Och, tillade han, denna märkliga konstellation står sida vid sida med svenska nynazister och muslimska och vänsterextrema terrorister likt Global Intifada i sitt antisionistiska hat.

Dock menade Mattias att detta inte på något sätt är särskilt förvånande då han sett tydliga tecken på hur högerextremister (vilka han anser inte alls vara högerkonservativa) och vänsterextremister allt mer börjat likna varandra i dess kulturella uttryck. Han citerade en tillsynes okänd källa (enligt hans egna spekulationer tidningen Fokus) som sades ha sett hur tyska nynazister gått klädda i Che Guevara t-shirt och allt tydligare börjat kritisera de globaliserade kapitalistiska samhället. Det fanns enligt honom en teori som gjorde gällande att de grupper som står för ytterligheterna på den politiska kartan allt mer tenderar att likna varandra. Denna teori avvisade Mattias inte på något sätt utan konstaterade krasst att det förmodligen låg en del i det.

Poäng 5. Sverigedemokraterna vill genom sitt ställningstagande för Israels aggressionspolitik ta avstånd från såväl araber, muslimer, den samlade svenska vänster samt nynazister. En politisk strike kan tyckas. Samtidigt försöker de sammanblanda den svenska vänster med nynazister för att ytterligare öka sitt egna avstånd gentemot dessa grupper. Detta är givetvis rent trams som bör bemötas som sådant. Då jag intervjuade journalisten och författaren Jan Guillou någon vecka senare för samma projekt bemötte denna rutinerade journalist konspirationsteorin med ett ljudligt gott skratt för att sedan dra paralleller till såväl Dagens Nyheter som Expressens ledarsidor som enligt honom försöker göra samma kopplingar titt som tätt. Detta anser jag vara en sund reaktion.

Sammanfattning: Det som jag med denna lilla text vill ha sagt är kort och gott att även den Sverigedemokratiska utrikespolitiken (i den mån partiet faktiskt har en sådan vilket de i allt väsentligt saknar), utgår partiet från en nationalistisk, antiislamistisk värdegrund.