2024 blir ett knapert år för många av landets socialtjänster, det framgår av Socionomens granskning. Två av fem kommuner har inte ens råd att upprätthålla nuvarande nivå på service. Hur ska socialtjänsten klara uppdraget?
Inflationen har skenat, Riksbanken höjt räntan och arbetslösheten ökat. Hur man än vänder och vrider på det så är den ekonomiska krisen ett faktum. Frågan är hur det påverkar socialtjänstens möjligheter att hjälpa den i behov? För att få en fingervisning om läget för 2024, skickade Socionomen ut en enkät till landets kommuner med frågor om socialtjänstens budget 2024 i jämförelse med 2023, med hänsyn tagen till inflationen. 164 kommuner har svarat.
Svaren vittnar om ett splittrat land där kommunerna har helt olika förutsättningar att hantera en ekonomisk kris. Ungefär en tredjedel av kommunerna svarar att socialtjänstens budget minskar under 2023. För lika många har den lämnats oförändrad respektive ökat. Men viktigt att beakta är att en ökad budget inte är detsamma som en budget i balans. Flera kommuner med ökad socialtjänstbudget uppger att de likväl inte har de pengar som krävs för att möta invånarnas behov. Många ser också en risk att man ska tvingas skära ner på det förebyggande arbetet, för att ha råd med den lagstadgade verksamheten, vilket riskerar att bli väldigt dyrt på sikt.
I Socionomens enkät blir glappet mellan socialtjänstens behov och tilldelad budget tydligt. Närmre 40 procent svarar att de inte kommer kunna upprätthålla socialtjänstens nuvarande nivå på service till medborgarna och ytterligare 30 procent vet inte om de kommer att klara av det. Men att kunna upprätthålla nuvarande servicenivå innebär inte nödvändigtvis att alla invånarnas behov är tillgodosedda. Bland de dryga 30 procent som svarar att de kan bibehålla nuvarande nivå är det flera kommuner som anger att de redan nu inte ger all den service till invånarna som behövs.
Läs hela granskningen som är en del av ett temanummer jag skrev för tidningen Socionomen. Publicerades i januari 2024.
Comments are closed.