Med falsk identitet kan den som vill lura till sig bidrag och begå en annan ekonomisk brottslighet. Myndigheter och kommuner har svårt att komma åt fenomenet.
”Låt oss vara ärliga. Det finns inget lagligt med det vi gör. Söker du efter en laglig väg att ansöka om id-handlingar så har du kommit till fel ställe”. Så lyder ett citat på en hemsida som säljer illegala pass, körkort och legitimation. Hemsidan är pedagogiskt och professionellt uppbyggd med kundservice och tydlig information. De falska id-handlingarna köps enligt uppgift via Dark webb, en ljusskygg del av internet.
För att etablera kontakt med personerna bakom hemsidan, utger vi oss för att vara intresserade av att köpa ett svenska pass och legitimation. Meddelandet skrivs på engelska i en chatt-funktion. Dagen därpå får vi ett svar.
– Hej är du fortfarande intresserad av pass och legitimation?
I det här läget vet vi inte om personen verkligen säljer falska id-handlingar eller om det handlar om en bedragare som skor sig på desperata människor. För faktum är marknaden med falska id-handlingar inte bara existerar utan även dragit till sig andra sorters kriminella. Personer som i själva verket tar köpares förskottsbetalning för att sedan gå upp i rök.
Å andra sidan spelar det oss ingen roll vilken typ av bedragare det rör sig om, allt vi vill är att komma i kontakt med upphovsmännen för att ställa frågor. Vi väljer därför att berätta vilka vi är. Journalister som vill ställa frågor om verksamheten mot löfte om anonymitet om så önskas. Svaret kommer snabbt.
– Varför skulle jag göra det? Vad skulle jag tjäna på det?
Det får du själv avgöra.
– Fyrahundra euro så får du en bra story.
Sedan upphör kommunikationen. Att betala kriminella för en intervju är inte aktuellt och skulle med största sannolikhet endast resultera i ett hål i plånboken.
Så sent som för några månader sedan sprängde svensk polis en liga med säte i Malmö. En liga som skapade alla tänkbara falska id-handlingar. Vid husrannsakan återfanns bland annat välgjorda pass, presskort, studentkort och försvarsmaktens legitimation. Problematiken är välkänd, men svår att komma åt. Ofta är målet med falsk identitet att antingen komma in i landet eller att komma åt välfärdsfördelar, bidrag inte minst. För landets kommuner och myndigheter finns det alla anledning att fråga sig om klienten verkligen är den som den utger sig för att vara och om id-handlingen är äkta.
Men att arbeta mot falska identiteter innebär inte sällan att motarbeta organiserad brottslighet. Något som är svårt och som riksdag och regering på senare tid ägnat mer uppmärksamhet. I skrivande stund pågår ett aktivt arbete vid bland annat Försäkringskassan, det berättar Thomas Falk som är nationell samordnare i arbetet mot organiserad brottslighet vid just Försäkringskassan.
Comments are closed.