INRIKES | Kampen om utrymmet i det offentliga rummet hårdnar. I Malmö har kommersiella aktörer fått upp ögonen för gatukonst. Konstnärer, kommuntjänstemän och forskare ställer sig frågande till var gränsen mellan konst och reklam bör gå.
Nattklubbar, banandokumentärer, klädbutiker och festivaler. Allt sedan Malmö med sina tre lagliga graffitiväggar kommit att figurera föregångare liksom skräckexempel, har en lång rad kommersiella aktörers budskap trängts om utrymmet på väggarna. Den kultur som varit ett alternativ till företagens dominans av det offentliga rummet har på senare tid sett gränserna mellan reklam och gatukonst suddas ut. Det som i Sverige ses som ett växande fenomen är i USA en trend vilken vuxit explosionsartat. De multinationella företagen IBM och Sony kom i början av 2000-talet att lansera produkter med illegalt målad graffiti, vilket resulterade i en hätsk debatt.
Jacob Kimwall, doktorand i konstvetenskap vid Stockholms universitet som i dagarna kommit ut med boken Nolltolerans – Kampen mot graffiti, menar att graffitin kan vara ett kostnadseffektivt sätt för mindre aktörer att nå ut i det offentliga rummet.
– Genom att använda sig av graffiti knyter man an till en viss grupp och visar på en kunskap om denna vilket ger cred. Det är ingen ny trend, redan 1982 lät skivbolaget Tuff City Records måla sin logga i tunnelbanan i New York.
Att kapitalismen är skicklig på att utnyttja olika grepp för att nå ut är ett faktum konstaterar Jacob Kimwall.
– Det finns en poäng med att olika krafter ska komma till tals på de lagliga väggarna i Malmö. Självklart är det tråkigt om det blir allt för vanligt med kommersiella budskap och det kan finnas anledning att vara vaksam om exempelvis Volvo är där och målar.
Vid den lagliga graffitiväggen vid Folkets Park i Malmö träffar jag gatukonstnären bakom signaturen ”2buzy”. En person som av olika anledningar vill vara anonym. 2buzy som just är i färd med att avsluta sitt senaste verk förklarar att han inte är principiell motståndare till graffiti med kommersiella budskap.
– Det beror helt på vad det är för budskap som graffitin sprider. Är det en klubb eller något liknande med taskig ekonomi så ser jag inga som helst problem med det. Ogillas budskapet av någon målas det över ganska fort.
På frågan om hur beslut tas om vilka budskap som är acceptabla svarar han att det är personliga åsikter och smak som styr.
– Jag har själv gjort reklam för klädbutiken Impala här i Malmö. Dels för att det är en vän till mig som driver butiken och dels därför att butiken har gjort och gör mycket för hiphopkulturen. Men skulle exempelvis Lundin Oil vilja betala för mitt arbete så skulle de ombes att dra åt helvete.
För Patrik Widerberg, biträdande avdelningschef på stadsmiljöavdelningen på Gatukontoret i Malmö, är de kommersiella krafternas intåg på de legala graffitiväggarna inte odelat positivt. Patrik förklarar att de från Gatukontorets sida konsekvent arbetar med att låta det offentliga rummet vara relativt fritt från kommersiella budskap.
– Det finns en uppenbar risk i att konstnärer låter sig kommersialiseras, något som kan vara ekonomiskt gynnsamt för den enskilde men mindre bra för kulturen. Det kan underminera känslan och kraften med att uttrycka sig i det offentliga rummet.
Patrik Widerberg menar att tanken med graffitiväggarna varit att låta konstnärliga uttryck ta plats. Samtidigt medger han att det högst troligt saknas policydokument vilket uttryckligen förbjuder kommersiella budskap från att förekomma.
– Det är dubbelt. Vi vill att dessa väggar ska vara en demokratisk plats där man får uttrycka vad man vill, vilket möjligen innefattar kommersiella budskap. För mig personligen känns det sådär. På många vis är Malmö ett subkulturellt mecka och graffitiväggarna kan ses som en utsträckt hand från vår sida åt en kultur som vi uppskattar.
Då jag nämner att kommunalt finansierade arrangemang återkommande tagit graffitiväggarna i anspråk medger Patrik Widerberg att det är problematiskt. Samtidigt ställer han sig frågande till om det överhuvudtaget är lagligt för kommersiella budskap att spridas på detta vis.
– Det är vi som aktör som driver Folkets park där en av väggarna finns. Det känns inte alls klockrent att vi skulle låta våra budskap synas där. Vi har andra platser, kanaler och arenor som vi kan använda oss av för att marknadsföra dessa. Om det är lagligt för kommersiella krafter vet jag inte, men tala med vår jurist.
– Teoretiskt sätt är svaret på din fråga nej, konstaterar juristen Francesca Nemark. Om man avser att göra reklam på en offentlig plats krävs tillstånd från polisen, i vissa fall bygglov.
Publicerad i Arbetaren:
Comments are closed.